<

Gå och se! Kategori

Publicerad 20 september 2017Av Sebastian JohansI Gå och se!

Elgaland-Vargaland på Moderna museet

Det är trångt i Pontus Hulténs visningsmagasin på Moderna museet. Åtminstone i den halva som upptas av ett tätt arkiv över Leif Elggren och Carl Michael von Hausswolffs dubbla konungarike Elgaland-Vargaland. Inget konstigt med det. Alla vet ju att nationell byråkrati kräver en viss pappersexercis. Och det har trots allt gått 25 år sedan riket utropades och de bägge konstnärerna dubbade sig till kungar. Riket består som bekant av alla världens gränser, vilket dessutom borgar för många grannar att korrespondera med. Duons hejdlösa drift med nationalstaten har alltså pågått sedan [...]Läs mer

Publicerad 15 september 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Carl Johan Erikson på Tegen 2

Hur var det nu med kartan och terrängen? Hur förhåller de sig sinsemellan? Påverkar de varandra? Och kan de rent av vara samma sak? Frågor kring avbildande och verklighet uppstår framför Carl Johans Eriksons fotografier i projektet ”Jerusalemmodellen, skala 1:800” som visas på Tegen 2. Modellen av staden byggdes av Ingmar Eklöv i slutet av 1980-talet, och försöker efterlikna hur Jerusalem kan ha sett ut strax efter Kristi födelse. I en video ser vi hur ställningen med den stora modellen höjs och vinklas. Den märkliga tingesten upptar där hela rummet. [...]Läs mer

Publicerad 11 september 2017Av Gabriela LopezI Gå och se!

Oskar Korsár på Fullersta Gård

Det är oundvikligt att inte höja på ögonbrynen i förvåning när man kommer in i utställningen Dagarna går på Fullersta Gård. Det första ens blick faller på är en skulpterad gestalt i vitlackad frigolit. En hybrid mellan en actionhjälte i uppgraderad utrustning och en samtida tolkning av en grekisk ”kouros”, utan det arkaiska leendet. Med sina långa och smala lemmar står gestalten orörlig och stel på podiet. I all dess kantighet är Ängeln (2017), Oskar Korsárs senaste verk, en skiss i skulpturform. Och än intressantare och mer förbryllande, att skulpturen [...]Läs mer

Publicerad 1 september 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Kristoffer Nilson på Galleri Flach

I det långsmala gallerirummet hänger en rad små likartade målningar. Mot en vit botten avtecknar sig olika större eller mindre svarta fyrkanter, till synes placerade enligt en egen ordning. Systemet varieras så att en rörelse bildas mellan målningarna, och en berättelse av något slag upprättas. Ibland ser formerna ut att bilda ett ansikte, andra gånger liknar de staplar eller kryptiska diagram. Målningarna rymmer en egen sorts torr humor, som kontrast till deras inneboende systematik och nästan maniska exakthet. Sammantaget präglas de lekfulla fyrkanterna ändå av en avslappnad öppenhet. Ovanför formerna [...]Läs mer

Publicerad 13 augusti 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Ulf Rollof på Moderna museet i Malmö

Är det möjligen en samtida schaman som har installerat sig i museets väldiga turbinhall? En metafysiskt bevandrad konstruktör har lämnat sina spår därinne, i form av en mängd konstverk av olika slag. Här finns bland annat en ålderdomlig rock täckt med tjocka slingor av is som ett yttre foder, en långsmal matta av gummi tänkt att locka till sig änglar, några runda objekt med ägg bredvid små livbåtar i gummi och en svärm sköra figurativa akvareller. Helheten är på samma gång distinkt och mångbottnad – gestaltningen exakt och betydelsen undflyende. [...]Läs mer

Publicerad 10 augusti 2017Av Joanna PersmanI Gå och se!

Bård Breivik på Artipelag

Upprepning som naturens och kulturens mönster utgör ett av huvudspåren i den norske konstnären Bård Breiviks (1948-2016) skapande. Ämnet återkommer både i hans imposanta skulpturer i granit eller brons och i de fragila verken av rötter och kvistar. Det som generellt utmärker Breiviks konst är hans förträffliga materialkännedom och den känsliga förmågan att tolka samma form i oändligt många skepnader. En av Breiviks viktigaste sviter, som på många sätt är själva nyckeln till hans konst, är Partitur för ett längre samtal. Breivik höll på med denna omfattande serie under hela [...]Läs mer

Publicerad 31 juli 2017Av Sara ArvidssonI Gå och se!

Klas Eriksson på Göteborgs konsthall

Titelverket i Klas Erikssons utställning Vet din mamma var du e? på Göteborgs konsthall är en nyproducerad, hög pelare av livbojar. Deras lätt snedvridna placering associerar, enligt utställningstexten, till en DNA-spiral och således även till människans nedärvda behov av trygghet. Det är inte utställningens intressantaste verk, ändå sammanfattar det sensmoralen på ett konsekvent sätt. För Erikssons konst testar gränser: den tar obstinat spjärn emot det lugna i tillvaron samtidigt som den verkar längta efter detsamma, lite som ett barn kan agera gentemot en förälder. Ibland blir den provocerande grabbig, men [...]Läs mer

Publicerad 18 juli 2017Av Sara ArvidssonI Gå och se!

Kent Klich på Hasselblad Center

Gazaremsan har beskrivits som världens största fängelse. Den israeliska ockupationen – som har pågått i femtio år – har förvandlat det palestinska området till en fatal mellanrumszon. En långvarig blockad hindrar dessutom människor att ta sig in eller ut ur territoriet. Hur det är att leva i ett sådant lamslaget samhälle kan vi som befinner oss utanför knappast förstå, såvida vi inte vid något tillfälle har genomlidit ett liknande trauma. Den svenske fotografen Kent Klich har sedan början av 2000-talet dokumenterat det dagliga livet i Gaza. I hans utställning Gaza [...]Läs mer

Publicerad 11 juli 2017Av Johanna TheanderI Gå och se!

Tilda Lovell på Norrtälje Konsthall

I Tilda Lovells utställning på Norrtälje konsthall är det nästan kolsvart. I dunklet spelar skuggor över en underjordisk värld. Som att stiga ned i havsdjupet dit solen inte når. Titelverket “The Queen Conch” möter en i utställningsrummet; en varelse täckt av snäckor, havstulpaner och anemoner. Till viss del mänsklig men till största del en mytisk havsvarelse. Denna späda gestalt sitter rakryggad på ett snäckskal och vakar över utställningen. Hon påminner om Lovells skulptur ”Oraklet” som är placerad på Korsgatan i Göteborg. Även denna kvinnogestalt är klädd i delar från havet. De flesta [...]Läs mer

Publicerad 6 juli 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Marie-Louise Ekman på Moderna museet

Den ensamma damen är med överallt, i nästan alla bilder. Blond och med rena drag. Röd mun. Ibland har hon sällskap av en man eller en hund. Hon har mycket att stå i – och hon får utstå en hel del. En mjuk golvlampa virar sig om hennes kropp, en långsmal snopp likaså. Hon gör mat, hon drömmer om mat; hennes ögon, näsa och mun – allt består av livets födoämnen. Den ensamma damen bär en tung sten om halsen. Inte så konstigt då att hon gråter en smula ibland, [...]Läs mer