Alla artiklar av Magnus Bons

Jag är Konstens redaktör från augusti 2015. Förutom på Konsten.net skriver jag i Dagens Nyheter och Fotografisk tidskrift, samt för KUNSTforum (Norge).

Publicerad 23 mars 2018Av Magnus BonsI Gå och se!

Giorgio Griffa på Camden Arts Centre

Den italienske konstnären Giorgio Griffa (f. 1936) säger att hans målningar har utförts i ett tillstånd av ”passiv koncentration”; en situation där han är öppen för de möjligheter som finns inbäddade i materialen han arbetar med, ogrundad duk och vattenbaserad färg. Griffa försöker känna efter vad väven och vad färgen vill – snarare än tvärtom. Han skapar genom att vara följsam mot materialens egna förutsättningar, och säger sig vara deras tjänare. Detta hindrar förstås inte att Griffas målningar ändå har ett eget, personligt utseende som varit sig rätt likt genom [...]Läs mer

Publicerad 1 mars 2018Av Magnus BonsI Recensioner

Kvie och Morelos i Göteborg

1977 öppnade den amerikanske konstnären Walter De Maria sitt ”New York Earth Room”. Ett rum, eller snarare ett mindre loft, fyllt med jord upp till någon meters höjd från golvet. Och vid ingången en glasskiva som den svarta myllan pressar sig mot. En gräns som omöjliggör inträde. Jorden är preparerad så att ingenting slår rot i den. Verket är permanent installerat på 141 Wooster Street – evighet är väl också en av De Marias konsts mest utmärkande egenskaper – och har hela tiden varit öppet för allmänheten. Det ägs och [...]Läs mer

Publicerad 15 februari 2018Av Magnus BonsI Gå och se!

Jens Fänge på Bonniers konsthall

Egentligen är allt samma bild. Likt ett evigt drama utspelar sig närmast identiska scener, om och om igen. Kvinnan och mannen, deras omslingrade kroppar, veka figurer inbegripna i ett intrikat gestaltat spel. Det är samtidigt intimt och öde, där både urvattnade gestalter och kroppsligt upphettade figurer uppträder. Jens Fänges delvis retrospektiva utställning på Bonniers konsthall är ett lyckat vågspel. Min inledande farhåga om att hans bildvärld kunde vara för begränsad för att fylla den väldiga ytan, kommer snart på skam. Motivisk upprepning resulterar istället i innehållslig fördjupning. Fänge behöver all [...]Läs mer

Publicerad 26 januari 2018Av Magnus BonsI Recensioner

Konstruktion och kaos

Arbetar konstnären antingen mot konstruktion eller kaos? Är valet mellan uppbyggnad och upplösning något av en grundförutsättning för skapandet? Om man ser till flera av säsongsöppningens utställningar tycks det i alla fall vara så, där flertalet verk lutar år det konstruktiva hållet. Både målningar och skulpturala objekt präglas av ett tätt bildbyggande och drivs av en förutbestämd lagbundenhet som tar sig olika uttryck. Olle Borgs och Sonja Larssons målningar tycks inta en position mot uppbyggnad, liksom även Michael Johanssons staplade objekt gör. Konstnärerna håller hårt i sina respektive tyglar med [...]Läs mer

Publicerad 25 januari 2018Av Magnus BonsI Konstkommentarer

Verbier Art Summit

Liftkorgen glider ljudlöst genom luften. Den rör sig högt över marken och jag svävar, liksom avskärmad från omgivningen, med träden nedanför som stora pinnar. Tystnaden och det snöklädda panoramat som breder ut sig under mina fötter gör färden upp till toppen närmast surrealistisk. Väl uppe är utsikten hisnande med alla spetsiga berg som dramatiskt tornar upp sig runt den klassiska alpina skidorten Verbier i Schweiz. Här på 2200 meters höjd finns ett antal utomhusskulpturer gjorda för att stå emot väder och vind, men flera av dem sticker endast upp en [...]Läs mer

Publicerad 18 december 2017Av Magnus BonsI Recensioner

4 fotoböcker: Antonsson, Bogren, Hedlund, Wågström

Lotta Antonsson, ”I Am a Woman” (Art and Theory Publishing) Form: Aoki Lotta Antonsson klipper och klistrar i gamla mjukporrtidningar från DDR. Hon sätter samman svartvita siluetter av väna modeller i motljus och kombinerar dem med snäckor och vackra strandstenar. Tillsammans bildar föremålen en samling åtråvärda objekt – för i Antonssons collage blir också kvinnorna till ting. Men jag vet inte riktigt hur jag ska tolka bilderna? Hennes metod tycks dubbeltydig. Å ena sidan betonas de kulturella klichéer som bilderna förmedlar; kvinnokropparna och de torkade blombladens natur ställs tydligt mot [...]Läs mer

Publicerad 18 december 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Camille Henrot på Palais de Tokyo i Paris

Camille Henrot slog igenom stort på Venedigbiennalen för fyra år sedan med videon ”Grosse fatigue”, ett slags antropologiskt genomtröskande av information tillgänglig på internet. Med färgstarka postkoloniala glasögon presenterade Henrot ett fascinerande encyklopediskt panorama där ursprungsbefolkningars skapelsemyter mötte museisamlingar av uppstoppade tropiska fåglar. Allt skickligt redigerat och i ett mycket högt tempo. Datorns skärmfönster lagrades på varandra, öppnades och stängdes fortare än man hann blinka. Det är en underdrift att påstå att videon låg rätt i tiden. Henrot har nu som tredje konstnär efter Pierre Huyghe och Tino Sehgal i [...]Läs mer

Publicerad 13 december 2017Av Magnus BonsI Recensioner

Boknytt x 3: Mamma Andersson & Tal R

Du kan inte ha mer än fem eller sju komponenter i en målning, men oftast finns där en detalj för mycket eller en för lite. Det säger den danske konstnären Tal R i ett samtal med sin svenska kollega Karin Mamma Andersson i boken Svanesang (Verlag der Buchhandlung Walther König. Form: Patric Leo). Förra hösten fick deras gemensamma projekt mycket och berättigad uppmärksamhet med dubbelutställningar hos gallerierna Bo Bjerggaard i Köpenhamn och Magnus Karlsson i Stockholm – och nu har alltså boken kommit. Uttalandet kanske tycks märkligt för att komma [...]Läs mer

Publicerad 5 december 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Être pierre på Musée Zadkine

Musée Zadkine är ett litet ateljémuseum strax intill Luxemburgträdgården i Paris. Några små rum utspridda runt en trädgård på en innergård. En vacker plats, som också var bostad och ateljé för den ryskfödde skulptören Osip Zadkine (1890-1967), samtida med Picasso och Brancusi. Zadkines grovhuggna verk uppvisar ett tydligt släktskap med den senare. Dessa storheter ingår i den intima samlingsutställningen ”Être pierre”, som nu visas på museet för att uppmärksamma femtioårsdagen av Zadkines bortgång. Brancusi dessvärre endast med foton av hans skulpturer, men av Picasso visas några fascinerande små stenansikten. På [...]Läs mer

Publicerad 4 december 2017Av Magnus BonsI Recensioner

Mikael Lundberg på Liljevalchs och Galleri Flach

Vad är Mikael Lundberg på jakt efter? Vad försöker han fånga genom sina omfattande insamlingar av information som han sedan processar i sina verk? Vad är det han vaskar fram ur sitt material? I stora rumsliga installationer på Liljevalchs och i en kompletterande utställning med objekt, utskrifter och video på Galleri Flach presenterar han nu ett antal komprimerade utsnitt av omvärlden – typiska uttryck för Lundbergs kärva humanism. Tiden, minnet och livet som process är hans inarbetade teman, ofta gestaltat genom avancerad teknik. I en lång bildserie på Flach ser [...]Läs mer