Kulturhuset, Stockholm: AES+F ”Last Riot” (10/5-17/8)

Den ryska konstnärsgruppen AES+F visar videoverket ”Last Riot” på Kulturhuset fram till den 17 augusti. ”Last Riot” är en videotriptyk där man bl.a. ser unga män med nakna överkroppar avrätta sina motståndare med svärd i en långsam och utstuderad koreografisk dödskamp. Det är kanske inte så konstigt att många ha refererat till dataspelens våldsestetik när de har sett ”Last Riot”. Dataspelens fotorealistiska grafik och deras förkärlek för estetiska våldskildringar har länge stått i fokus, även om samma uttryckssätt återfinns i många samtida actionfilmer. ”Crouching Tiger, Hidden Dragon” och ”Hero” är två exempel där kampsportsekvenserna exalteras i vackra koreografier t.ex.. när kombattanterna flyger mellan trädtopparna eller när de slåss på en innergård med regndropparna hängande i luften. Att använda ultra-slow-motion i actionfilmer kom på modet efter filmen ”Matrix”. Effekten brukar kallas ”Bullet time”, dvs. åskådaren får se filmen ur kulans tidsperspektiv, tiden saktas ner så att betraktaren kan se hur kulan förflyttar sig genom rummet, oftast kombinerat med kameraåkningar runt huvudpersonerna så det bildas en panoramasekvens på flera sekunder av en våldshandling som i verkligheten utspelar sig på en hundradels sekund.

Man kan alltså finna paralleller mellan ”Last Riots” långsamma våldsskildringar och den våldsestetik som används i dagens populärkultur, men fördenskull ska man inte tro att våld som en estetisk uttrycksform är något speciellt för vår tid, för tittar man närmare på alla avrättningsscenerna i ”Last Riot” märker man snart att kropparnas och blickarnas position för tankarna till korsfästelser scener, martyrskildringar, pietàskildringar och andra religiösa förlagor hämtade ur konsthistorien. I filmen finns även en scen där en yngling betraktar sig själv i vattenspegeln, ett välkänt motiv i konsthistorien, den vackra Narcissus har tolkats av många konstnärer före AES+F, från Caravaggio till Salvador Dali.

Filmsekvenserna i ”Last Riot” blir nästan som rörliga tavlor, konsthistoriska parafraser som fått nytt liv. En annan samtida konstnär som arbetat med dataspelens estetik är Brody Condon. Condon, som har gjort en serie rörliga ”målningar ” med hjälp av ett dataspel, som är direkta parafraser på kända konsthistoriska motiv som Dieric Bouts ”Återuppståndelsen” från 1455, en triptyk av Gerard David från 1505 och en annan triptyk av Hans Memlings från 1472. På samma sätt skapar ”Last Riot” en dialog med konsthistorien. Man väljer att visa verket som en triptyk, har en titel som anspelar på religiösa motiv som Yttersta domen och slutligen bildspråket, som leder tankarna till tidigare epokers religiösa måleri. Samtidigt är konstverket fyllt med referenser till vår samtid, oljeutvinning, kalla krigets rymdkapplöpning, stridsvagnen på Himmelska Fridens torg och terroristflygplanen från 11 september. Liksom i gamla tiders triptyker finns det både hopp och förtvivlan i konstverket, både paradiset och helvetet är representerat. Utgången är dock helt beroende på hur vi själva väljer att leva och vilka handlingar vi utför under vår livstid.

Länkar:
Brody Condon: http://www.tmpspace.com/
AES+F: http://www.aes-group.org/default.asp